Kycklingpaj med nötfri botten

30 juni, 2016

När man vill baka eller laga mat där olika former av mjöl från spannmål vanligtvis ingår så är ett vanligt substitut mandelmjöl, om man som jag vill ha ett naturligt glutenfritt alternativ. Det ställer till det för vår familj eftersom Henrik är allergisk mot mandel. Jag har länge försökt få fram ett recept på en pajdeg som inte innehåller just mandelmjöl. Ofta har det varit att jag har mixat solrosfrö till mjöl och använt istället. Men det har inte känts helt 100 eftersom fröer som solros visserligen är nyttiga men i för stora mängder innebär det att man får i sig lite för mycket av fettsyran omega-6 i förhållande till 0mega-3 (balansen och förhållandet mellan omega-3 och omega-6 är viktigt för optimal hälsa). Men hörni, nu tror jag minsann att jag kommit fram till ett riktigt bra recept utan vare sig nötter eller frö utan istället är pajskalet baserat på pofiber.

kycklingpaj

Vad är pofiber?

Pofiber är ett mjöl som är gjort av torkade fibrer från potatis och där alltså helt fritt från gluten. Processen att ta fram pofiber sker helt utan kemiska tillsatser vilket gör det till en bra och clean produkt. Potatis i sin vanliga form är ju ganska rikt på kolhydrater men när man bara använder fibrerna så här så sjunker kolhydratsinnehållet och pofiber innehåller 12 gr kolhydrater per 100 gr och dessutom så använder man vanligtvis även ganska små mängder. 1 dl väger ca 17 gr så som du förstår blir det inte så många gram kolhydrater som det handlar om. Jag gillar pofiber eftersom det funkar bra för oss i vår familj som inte alltid kan använda mandelmjöl och det är även neutralt i sin smak och tar inte över. Jag tycker att det gör bröd och bakverk lite extra saftiga och det sägs bero på att det innehåller så mycket fibrer som binder vätska. Du hittar det i den glutenfria hyllan i din mataffär.

Bild lånad från Semper glutenfritt

Bild lånad från Semper glutenfritt

 

Kycklingpaj med purjolök och bacon med nötfritt pajskal, ca 5-6 port

Pajskal:

  • 100 gr smör
  • 25 gr kokosolja (kan ersättas med ytterligare smör)
  • 1,5 dl pofiber
  • 0,5 dl kokosmjöl
  • 1 msk fiberhusk
  • salt

Lägg alla ingredienser i en bunke och blanda med händerna. Om degen blir för lös så ha i ytterligare lite pofiber och kokosmjöl. Om degen blir för torr, så ha i lite vatten. Tryck ut i en pajform som är ca 25 cm i diameter. Låt stå i frysen i 5-10 min och förgrädda sen i 170 grader i ca 5 min eller tills den fått lite färg och skorpa.

Fyllning:

  • Grillad kyckling motsvarande 1 mindre grillad kyckling
  • 1 paket bacon
  • 0,5 st purjolök
  • 0,5-1 klyfta vitlök
  • 3 dl valfri mjölk (jag använde grädde och gottade till det lite extra)
  • 2 dl creme fraiche 
  • 125 gr mjukost typ Philadelphia
  • peppar (jag tycker att saltet från baconet räcker)

Skär kycklingen i mindre bitar och lägg i pajskalet. Skär sedan även bacon och purjo i mindre bitar. Värm en panna och fräs på bacon och purjo tillsammans med den pressade vitlöken en liten stund. Häll sedan över kycklingen. Blanda din mjölk, crème fraîche och mjukost i en bunke och häll sedan över fyllningen. Grädda i ugnen på ca 200 grader tills pajen är genomgräddad och fått fin färg, ca 20-30 min. Servera med en stor härlig sallad.

kycklingpaj2

kycklingpaj

 

 

 

 

Anmäl dig till mitt nyhetsbrev och få en ”clean” present

29 juni, 2016

God morgon vänner!

Sitter här med en nybryggd mugg med paleo-latte. Har du testat paleo-latte nån gång? Det är svart kaffe som mixas med en äggula och kokosolja. Visst låter det ganska äckligt? Det tyckte jag i alla fall först, tills jag provade vill säga. Det blir riktigt gott och blir en krämig skummig latte, fast utan mjölken då. Här hittar du receptet. 

paleolatte2

Har du anmält dig till mitt nyhetsbrev?

Jag ville bara kika in till er en kort sväng innan det är dags att väcka barnen och göra iordning frukost till dem. Jag vill nämligen tipsa er, som inte redan gjort det, att anmäla er till mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att fylla i din mail i fältet till höger här på bloggen eller längst ner på sidan. Jag skickade ut mitt första nyhetsbrev i våras och därefter har jag skickat ut ytterligare ett. Men det är ett tag sen nu tyvärr. Tiden har helt enkelt inte räckt till för att få ihop bra nyhetsbrev. Men nu har jag bestämt mig för att satsa seriöst på att regelbundet skriva och skicka ut bra och intressanta nyhetsbrev till er som följer mig.

Ta del av tips och erbjudanden som inte finns på bloggen

Nyhetsbreven är så klart helt gratis och är ett komplement till bloggen. Genom att anmäla dig till mitt nyhetsbrev så får du ta del av guldkorn från bloggen samt tips och erbjudanden som är unika för just nyhetsbreven och som inte finns på bloggen. 

Nyhetsbreven kommer från och med nu att skickas ut en gång per månad och vid varje månadsskifte. Nästa nyhetsbrev skickas ut på torsdag till er som anmält er. Så snabba på och anmäl dig redan idag så att du inte missar det.

Present från mig

Med nästa nyhetsbrev så får du dessutom en present av mig. En sak som är en bra hjälp när man vill komma igång med en clean livsstil. Så vad väntar du på? Fyll i din adress och få mitt nyhetsbrev med din lilla present mot slutet av veckan. Om du inte skulle gilla nyhetsbreven så kan du när som avsluta din prenumeration. Du har även mitt ord på att jag inte lämnar ifrån mig din mail-adress så du riskerar inte att få massa spam och annan reklam i din inbox.

Nä hör ni, nu kickar vi igång den här onsdagen!

Varför jag säger nej tack till soja

28 juni, 2016

Idag tänkte jag ägna ett inlägg åt att berätta om mina tankar kring soja. Som kostrådgivare får jag ofta frågor kring olika soja-produkter som till exempel sojapasta eller sojamjölk och om de är ok eller inte. Jag avråder alltid från att äta produkter baserade på soja och idag tänkte jag förklara varför.

soja

Det har dykt upp allt fler soja-baserade-produkter på marknaden och de marknadsförs som ett hälsosammare alternativ till vanlig ko-mjölk. Det finns alltifrån yoghurt till mjölk och även i pasta. Soja har diskuterats på många håll och många menar att riskerna som förs fram är överdrivna och att det är ofarligt att äta de här produkterna. Samtidigt menar många att riskerna inte alls är överdrivna och att soja är något som vi alla bör undvika. Självklart är det upp till var och en vad man vill tro och lyssna på och det finns egentligen, som med så mycket av forskningen, argument och studier som stödjer båda sidor. I det här inlägget ger jag min syn och tankar kring soja och visar på forskning och studier som stödjer det.

Hur soja påverkar oss

Problem som soja kan orsaka är matsmältningsproblem, sköldkörtelsrubbningar, nedsatt immunförsvar, nedsatt fertilitet, undernäring, hjärtsjukdom och cancer. Detta kommer av naturliga gifter som finns i sojabönan. Fytinsyra och lektioner försvårar kroppens näringsupptag och kallas för anti-näringsämnen och kan leda till att kroppen inte kan ta upp mineraler från övriga maten som järn, zink, kalcium och koppar. Soja kan även försvåra matsmältningsenzymerna proteas och trypsin vilket i sin tur leder till att bukspottskörteln blir överbelastad. Det finns även något som kallas för fytoöstrogener i soja och det är ämnen som liknar vårt mänskliga könshormon östrogen. När vi äter fytoöstrogener har våra kroppar svårt att skilja det från vårt naturliga östrogen och studier visar att det leder till hormonell obalans i våra kroppar vilket i sin tur är en vanlig orsak till infertilitet och cancer i till exempel bröst och livmoder.

Det är den senaste orsaken, fytoöstrogener, som får mig att tacka nej till soja. Äter man en varierad kost med mycket näring så tror jag inte att man löper någon större risk för undernäring bara för att sojabönor finns med som en del och förhindrar näringsupptaget men sojabönans hormonpåverkan skrämmer mig rejält.

Hur mycket är farligt?

Som med allt så handlar det ju så klart om mängder. Allt blir i princip hälsofarligt om vi äter det i för stora mängder. Till och med vatten kan ju bli farligt för oss om vi dricker för mycket. Och det är här som åsikterna går isär. Det är få som idag säger emot att de negativa ämnen som jag beskrev ovan, finns i soja. Däremot hävdar ena sidan att vi inte får i oss tillräckliga doser för att det sk ha någon påtaglig påverkan. Samtidigt så finns det studier som visar att två glas sojamjölk om dagen i en månads tid är tillräckligt för att rubba menscykeln hos en kvinna. Att den misstanken finns räcker för mig för att säga nej tack. 

Även om man inte dricker sojamjölk rakt upp och ner så är det ganska lätt att få i sig större mängder soja. Risken för höga doser av soja är extra stor för vegetarianer och veganer som äter sojafärs, tofu, sojaprotein, sojayoghurt och så vidare. Bättre vegetabiliska alternativ är havremjölk, rismjölk, nötmjölk och kokosmjölk/dryck. 

Men i Asien då?

En fråga som brukar dyka upp är det här med att man i Asien äter mycket soja och att de inte tycks lida av fler hälsoproblem än oss. Sojan som främst används i Asien är dock så kallas fermenterad soja så som miso, tamari och tempeh. I fermenteras soja så har många av de negativa ämnena, som jag beskrev ovan, brutits ner och det gör den till ett bättre alternativ. Den soja som orsakar hälsoproblem är alltså den icke-fermenterade sojan.

Glöm inte miljön

Oavsett om man väljer att tro på de negativa hälsoeffekterna eller ej så finns det ändå anledning att välja bort sojan och det är miljöaspekten. Soja är nämligen en stor miljöbov då stora delar av all den soja som odlas idag är genmodifierad (GMO) och hårt besprutad. Besprutningen påverkar vår miljö starkt negativt men gör även odlarna sjuka. Den största delen av den soja som importeras till Sverige är odlad i Sydamerika och där hugger man ner stora delar av Amazonas regnskogar för att göra plats åt de stora sojaodlingarna. Detta är något som jag anser att man bör tänka extra på om man valt bort kött av miljöskäl. 

Vad ska man tro på?

Det absolut flesta idag är som sagt eniga om att de negativa ämnena, som jag beskrev en bit upp, finns i soja men meningarna går isär kring riskerna. Flera menar att vi inte får i oss tillräckligt för att det ska påverka oss negativt medan andra menar att riskerna är stora. Personligen har jag valt bort soja då de studier som finns kring hormonpåverkan skrämmer mig. Jag har aldrig använt mig av sojamjölk eller yoghurt utan för min del så var det sojapastan som fick flytta från mitt skafferi. Jag valde att dra ner på hur ofta vi äter det och när vi äter det så väljer jag pasta gjord på andra bönor som till exempel kikärtor eller linser som inte tycks påverka oss lika negativt. 

Om man vet med sig att man äter mycket soja så är mitt råd att läsa på och skapa sig sin egen uppfattning samt att om man väljer att äta soja så köp ekologiskt och tänk på att inte överkonsumera. Överkonsumtion är ju som sagt aldrig bra.

Hur tänker ni kring soja?

 

Källor:

 Colborn, T., Vom Saal, F., & Soto, A. (1993) Effekter av hormonstörande kemikalier på djur och människor. Environmental Health Perspectives, 101, 378-384.

Poon, B., Leung, C., Wong, C., & Wong, M. (2005) Polyklorerade bifenyler och klorerade organiska bekämpningsmedel i mänsklig fettvävnad och bröstmjölk samlas in Hongkong. Archives of miljöförorening och toxikologi, 49, 274-282.

Irvine, C, Shand, N., Fitzpatrick, M., & Alexander, S. (1998). Dagligt intag och utsöndring av genistein och daidzein av spädbarn matade soja-eller mejeri-baserade modersmjölksersättning. American Journal of Clinical Nutrition, 68, 1462-1465.

Mitchell, J., Cawood, E., Kinniburgh, D., Provan, A., Collins, A., & Irvine, S. (2001) Effekten av en fytoöstrogen kosttillskott om reproduktiv hälsa i normala män. Klinisk vetenskap, 100, 613-618.

Jefferson, W., Padilla-Banks, E., & Newbold, R. (2005) Negativa effekter på kvinnors utveckling och reproduktion i CD-1 möss efter neonatal exponering för fytoöstrogen genistein på miljömässigt relevanta doser. Biology of Reproduction, 73, 798-806.

Fort, P., Moses, N., Fasano, M., Goldberg, T., & Lifshitz, F. (1990) Bröst och soja-formel matning i tidig barndom och förekomsten av autoimmun sköldkörtelsjukdom hos barn. . Journal of American College of Nutrition, 9, 164-167

Vitt, L., Petrovitj, H., Ross, G., & Masaki, K. (1996) Association of mid-life konsumtion av tofu med sent liv kognitiv svikt och demens : Honolulu-Asien åldrande studien. Femte internationella konferensen om Alzheimers sjukdom, 487.

Vitt, L., Petrovitj, H., Ross, G., Masaki, K., Hardman, J., Nelson, J., Davis, D., & Markesbery, W. (2000) Brain, åldrande och medelåldern tofu konsumtion. Journal of American College of Nutrition, 19, 242-255.

Cassidy, A., Bingham, S., & Setchell, K. (1994) Biologiska effekter av en diet av sojaprotein rikt på isoflavoner på menstruationscykeln av premenopausala kvinnor. American Journal of Clinical Nutrition, 60, 333-40.